Alegria Hälsa och Utbildning

Njuta när det går

Läste ett citat på facebook nyss som gick ut på att det viktigaste vi kan göra är kanske att se och uppmärksamma de små stunderna som är njutbara. Dessa stunder finns för att vi ska kunna ta oss igenom de stunder som är jobbiga. Och så kanske det är. För även när det är som tuffast, när allt hopar sig så finns det små stunder av lugn som är njutbara. En promenad längs vattnet i solskenet kan väga upp veckor av grubblerier. Det svåra tycker jag är att ta mig tid för att verkligen stanna upp och låta njutningen få vara. Att vara i nuet istället för att tänka att det snart är slut. Men när jag stannar upp och njuter av just den här promenaden så är det är kanske just detta som gör att det känns lite lättare. Som gör att det känns att det kommer att ordna sig. Nu gäller det bara att komma ihåg promenaden när nästa stora utmaning kommer. För den kommer komma. Med säkerhet. Men idag lyser solen!

 

Jag hoppas att du njuter av sommaren!

 

undefined

Nya uppdrag

Jag är så glad! Till hösten kommer jag ha två stora nya uppdrag. Det ena uppdraget är att vara biträdande rektor på Consensum gymnasium i Sollentuna. Det andra uppdraget är att vara projektledare och redaktör på Gleerups förlag. Båda uppdragen är utmanande och stimulerande. På olika sätt. Som biträdande rektor får jag arbeta med fantastiska lärare och elever i en organisation jag känner väl. Som projektledare och redaktör får jag arbeta med böcker, coacha andra författare och ta fram läromedel för de nya kurserna för Vård och omsorgsprogrammet som börjar gälla hösten 2021.

 

Dessa stora uppdrag gör också att mitt företag lever kvar under den pandemi vi befinner oss i vilket såklart gör mig överlycklig. Jag har i flera år byggt upp mitt företag och det skulle vara så sorgligt om vi inte överlevde detta virus.

 

Men det finns ingenting positivt som ger effekter på annat sätt. I detta fall ger det effekter på alla träningspass och kurser jag har haft under många år. Eftersom jag kommer att pendla till Stockholm och båda uppdragen tar mycket tid har jag ingen möjlighet att ha kvar alla mina kurser och pass. De pass jag kommer att ha kvar är Zumba på Vikingaskolan, Zumba och Yoga på Actic Skryllegården samt Yoga på Actic Vikingahallen. De andra passen och kurserna kommer jag tyvärr inte kunna ha kvar. Jag är ledsen över att inte få träffa alla er härliga människor och jag hoppas att ni hittar andra träningsformer och jag hoppas att vi ses igen i framtiden. 

 

För er som ska gå handledarutbildning för Region Skåne så vet jag fortfarande inte om/när dessa kommer igång och vet då heller inte om det kommer att bli jag som håller i dessa kurser eller om det blir någon av mina kollegor.

 

Jag önskar er en härlig helg!

undefined

Jag sitter här och funderar på oss människor. Vad som får oss att göra som vi gör mot oss själva och mot varandra. Vi är beroende av andra människor. Det märker jag tydligt att jag är och det är Coronas förtjänst att jag förstår att jag behöver andra människor. Mer än vad jag har trott. För jag tycker om att vara ensam, men jag behöver andra människor. Mina möten med andra människor är mycket färre än i vanliga fall. De flesta möten sker via en skärm. Och det är inte samma sak för mig. Att kommunicera via en skärm. Jag kan inte känna in personen på samma sätt, kan inte läsa alla signaler, kommer inte lika nära. Det är såklart mycket bättre att umgås via skärm än att inte umgås alls…men jag tycker om fysiska möten. Det har jag lärt mig de här månaderna. Jag har också lärt mig, eller håller på att lära mig, att vara snäll. Snäll mot mig själv och snäll mot andra. Jag har varit stressad över hur Corona har drabbat mitt företag och hur jag ska kunna försörja mig, det har gjort mig väldigt fokuserad och avskärmad. Det är inte en person jag vill vara. Jag vill se människor, se människors styrkor och fokusera på dessa. Vi har alla människor styrkor och svagheter och jag kan välja vad jag fokuserar på hos en annan människa. Vad jag fokuserar på hos mig själv. Det är så lätt att lägga saker som händer på någon annan, både bra saker som händer och mindre bra saker som händer. Att det beror på någon annan att jag är glad eller att jag är ledsen. Men jag har makten över mig själv. Jag väljer hur jag går vidare från jobbiga saker. Och jag vill gå ur den här krisen utan att ha stött bort människor. Jag vill finnas för de som behöver mig just nu. För mig börjar hela krisen lugna ner sig, jag har nya uppdrag på gång till höst och jag har börjat hitta en väg framåt för mig. Jag hoppas att du har en bra väg framåt för dig! Och att vi tillsammans kan ta hand om varandra!

 

undefined

Seniorhälsa

Detta är kursen för dig som vill lära dig mer om din hälsa och diskutera hälsofrågor tillsammans. Hälsa och välmående, vad är egentligen det?

För mig handlar det till största del om att känna efter vad jag behöver just nu, just idag. Det låter enkelt men det är svårt i vårt samhälle att verkligen fundera över vad jag behöver. Just detta, att känna efter och reflektera, är grunden för hälsa och välmående för mig. 

I kursen ingår boken ”Seniorhälsa” av Stina Willquist, filmade föreläsningar, filmade yoga- och meditationspass samt diskussions- och reflektionsfrågor. Varje tillfälle utgår från ett tema där vi läser i boken och gör en övning hemma. Detta följs av reflektions- och diskussionsfrågor som lämnas in på lärplattformen Learnify på nätet där vi i kursen läser varandras inlägg och diskuterar frågor och uppgifter. Du får också personlig återkoppling på uppgifterna av kursledaren. Vi har ett nytt tema varje vecka och kursen pågår under tio veckor.

 

https://www.sensus.se/kurser-och-evenemang/seniorhalsa-pa-distans-320512/

undefined

Livet nu och sen

Det är en ny tid vi lever i. Alla av oss blir påverkade av Corona på ett eller annat sätt. Mina elever jag har i undervisning på gymnasiet kan inte ta studenten som vanligt, mina barns fotbollsmatcher och dansuppvisningar sker utan föräldrar och publik, jag kan inte träffa mina föräldrar och min svärmor som jag brukar, människor dör och mitt företag svajar.

Men när jag för en kort stund kan hålla allt detta från mig så tänker jag att det i varje kris blir en möjlighet att tänka över hur mitt liv är och vad jag vill fylla det med. Vem jag vill fylla det med. På vilket sätt jag vill fylla livet.

Jag lyssnade på Emil Jensen häromdagen. Har du inte lyssnat på honom så rekommenderar jag det starkt, både hans morgonprat i radio och hans musik. Jag älskar allt han gör! I alla fall så sa han sa han när jag lyssnade på honom att han vet inte vad som han blir mest rädd av....de som säger att allt kommer att bli som vanligt igen eller de som säger att ingenting kommer att bli som vanligt igen. Han säger att vi kanske ska ta tillfället i akt att göra världen till en bättre plats. Eller så tolkar jag honom. Och det är precis det jag menar.

Jag vet vem jag ska visa extra mycket kärlek till, vem som har ställt upp för mig, vem jag saknar mest. Så om du kan ställa dig bredvid allt som händer, fundera på vad du vill fylla ditt liv oavsett om livet går tillbaka till det gamla eller om du lever i det nya.

Kram

 

Vill du höra Emil Jensen så hittar du honom här:

https://sverigesradio.se/gruppsida.aspx?grupp=9030

 

undefined

 

Vara här och nu och gilla läget

Idag hade jag en intressant diskussion med en kvinna om att vara här och nu och gilla läget. Vi pratade om det utifrån ett yogiskt perspektiv, för det är väl egentligen just det som yoga handla om. Att lättare acceptera ett här och nu. Vara i det. Gilla läget. Och i bästa fall njuta av det. Jag har hållit på med yoga i över 15 år och ändå har jag svårt för att gilla läget. I alla fall när det är kris som det är nu i världen och för mig själv på olika plan. När livet är lätt då har jag lätt för att stanna upp och njuta. Att fascineras av det lilla. Men när det är svårt blir att vara här och nu så mycket svårare för mig. Kanske är det så för alla. Men någonstans, långt inne i mig, hör jag en viskande röst som säger att det blir bättre. En röst som säger att jag kan ha tillit till att allt går vidare. Utvecklas och ändras kanske. Men det går vidare. Den rösten tror jag yogan har lärt mig. Nu behöver jag mest öva på att faktiskt lyssna på den svaga viskningen när det är som allra mörkast.

 

undefined

 

Home ← Older posts