Varför är det så svårt? Det där med att släppa taget och våga lita på processen?

För mig är det svårt….att ha tillit till att saker löser sig utan att jag behöver fixa och trixa. Jag vill gärna lösa problem, planera och förbereda och har så svårt för att bara låta saker ha sin gång. Att lita på att saker löser sig. Utan att jag blandar mig i. Jag brukar tänka att saker och ting händer av en mening. Ofta förstår jag inte meningen förrän senare och nu tänker jag att jag behöver öva på att lita på mig själv. Lita på känslan. Lita på kärleken. Lita på livet. Det hjälper inte att jag vill att saker ska hända snabbare än vad de gör. Men oj vad det är svårt. Jag har ändå massa metoder till min hjälp som yoga, meditation och andningsövningar….men när jag behöver dom som mest, när jag är som mest otålig, har jag som svårast att använda mig av dessa metoder. Fast om jag inte hade haft dessa metoder hade nog allt varit ännu värre så jag kanske ska lita på mina metoder också. Att de är bra för mig….

Så nu tar jag ett djupt andetag, övar på att koppla på ett sinne i taget, stannar upp i sinnet tex hörseln och bara låter mig vara där en stund…

 

undefined